Tarmhälsa spelar en central roll för vårt allmänna fysiska och psykiska välbefinnande. Det är inte bara typiska tarmbesvär som gasbildning, förstoppning, diarré och buksmärtor och kramper som visar att något är fel i tarmen, utan även en lång rad symtom som uppstår utanför tarmen. Det är därför inte förvånande att en sjuk tarm i sig orsakar ett antal tarmsjukdomar som Crohns sjukdom, ulcerös kolit, irritabel tarm, tarmcancer och även leder till olika matintoleranser, matallergier och histaminintolerans, men är också avgörande för utvecklingen av många sjukdomar utanför tarmen. Hit hör ökad infektionskänslighet, autoimmuna sjukdomar, stressintolerans, psykiska sjukdomar som depression, ångestsyndrom, typ 2-diabetes, fetma, inflammatoriska sjukdomar, smärttillstånd och fettlever, för att bara nämna några.
Men vad är det egentligen som bidrar till tarmhälsa och vad är det som gör tarmen sjuk?
För att bättre förstå detta samband är det viktigt att se tarmen i sin helhet, nämligen som ett matsmältningsorgan och som ett ekosystem, där båda enheterna måste fungera väl för att vi ska förbli friska. Tarmen som matsmältningsorgan måste betraktas i hela sin längd, så matsmältningen börjar i munnen, där maten redan bör vara ordentligt nedbruten, vilket gör det lättare för magen att smälta proteinerna ytterligare. Matmassan når sedan tolvfingertarmen, där den bearbetas ytterligare och majoriteten av näringsämnena absorberas.
Osmältbara matrester hamnar sedan i tjocktarmen och möter olika tarmbakterier, våra invånare i tarmens ekosystem, även kända som tarmfloran.
En bra försmältning är en viktig faktor för att säkerställa att förhållandet mellan goda och patogena tarmbakterier förblir balanserat. Försmältningen kan störas redan i munnen genom otillräcklig tuggning; i magen kan brist på magsyra minska proteinsmältningen, särskilt om man regelbundet tar syrablockerare. I tolvfingertarmen behöver vi matsmältningssaften från gallan och bukspottkörteln för att bryta ner maten ordentligt. Om dessa och andra faktorer inte är närvarande bryts maten inte ner ordentligt, näringsämnen går förlorade och osmälta livsmedelskomponenter kommer in i tjocktarmen, där de metaboliseras av patogena tarmbakterier. På lång sikt leder detta till att de patogena tarmbakterierna förökar sig och samtidigt till en minskning av de goda tarmbakterierna. Hälsokonsekvenserna märks först i tarmen, där det skyddande lagret av tarmslem blir tunnare, vilket leder till inflammation i själva tarmslemhinnan. På lång sikt leder dessa inflammationer och andra faktorer till att tarmslemhinnan blir mer genomtränglig, vilket gör det lättare för patogena bakterier, toxiner, syror och livsmedelskomponenter att komma in i blodomloppet. Detta ställer enorma krav på immunsystemet i tarmen, som ligger i direkt anslutning till tarmslemhinnan. Över 80% av vårt immunsystem finns i tarmen, vilket gör det tydligt varför tarmen är vårt hälsoorgan. Om det tarmassocierade immunsystemet ständigt är upptaget med att avvärja inkräktare på tarmslemhinnan, blir andra slemhinnor i kroppen automatiskt mindre skyddade, vilket leder till ökade infektioner. Dessutom kan denna ständiga aktivitet hos immunsystemet leda till att immunsystemet självt börjar reagera långsammare, felaktigt eller överdrivet, vilket förklarar ökningen av autoimmuna och inflammatoriska sjukdomar idag.
Våra patogena tarmbakterier producerar många metaboliska produkter, inklusive den biogena aminen histamin, syror och toxiner, som utgör en extra belastning för vår kropp och lever.
De saktar också ned vår tarmmotilitet, påverkar vår kroppsvikt, kan främja utvecklingen av typ 2-diabetes och har en inverkan på vår mentala hälsa. Här vill jag tillägga att stress också ökar tillväxten av patogena tarmbakterier. Att stress också gynnar inflammation i tarmslemhinnan och att inflammatoriska processer i tarmen och kroppen hindrar syntesen av vårt lyckohormon serotonin. Denna illustration gör det tydligt hur viktigt ett balanserat ekosystem i tarmen, dvs. tarmfloran, är för den fysiska och psykiska hälsan.
Behandlingsspråken är tyska och engelska.
Adress :
Hälsoporten
Susanne Sahlée
Frejgatan 32
113 26 Stockholm
E-Post :
info@susannesahlee.se
Susanne Sahlée