Inre Barnarbete för Anknytningstrauma i Stockholm



Anknytningstrauma hos barn kan förstås och övervinnas med hjälp av arbete med det inre barnet. Men vad innebär anknytningstrauma hos spädbarn?

Barndomen är utvecklingsfasen mellan födseln och 4 års ålder. Det finns olika utvecklingsstadier i barndomen, som börjar med spädbarnet, som är helt beroende av sin anknytningsperson. Detta fortsätter med småbarnet, som leds mer och mer mot självständighet tills han eller hon slutligen har utvecklat en viss grad av självständighet mot slutet av barndomen. Grunden för detta är en trygg anknytning mellan barnet och anknytningspersonen. Detta är dock inte fallet vid utvecklingstrauma. Anknytningstrauma hör till typ 2-trauma, dvs. komplex traumatisering, som ofta innefattar en serie traumatiska händelser.

Traumatiserande upplevelser av anknytning för barn inkluderar vanvård, sexuella övergrepp, frekventa uppbrott från vårdnadshavare, fysiskt våld såsom att slå med föremål, bränna, nypa, trycka, knuffa, binda fast, låsa in, tvinga att äta: Psykiskt våld omfattar till exempel : Verbala och icke-verbala nedvärderingar, ignorering, marginalisering, brytande av band, verbala övergrepp och bestraffning genom tystnad. Om dessa barndomstrauman inte hanteras kvarstår konsekvenserna av traumat i vuxen ålder och kan till och med leda till att traumat reaktiveras i stressiga faser av livet som är förknippade med stora krav och höga stressnivåer. Följande symtom kan observeras som komplexa följder av trauma: Anknytningsstörningar I Depression I Ätstörningar I Missbruk I Självskadebeteende I Aggression I Ångest- och panikstörningar I Tvångssyndrom I Personlighetsstörningar I Sexuell dysfunktion I Somatoforma symptom I Dissociation I Låg självkänsla och minskad stresstålighet etc.

Traumatiserande upplevelser i barndomen leder till att barn stänger av delar av sig själva. De kan vidare;

dölja, förneka, desensibilisera och avskilja sig eftersom de inte kan bearbeta de traumatiska upplevelserna som en helhet. Detta leder till att olika delar av jaget bildas, som kvarstår som neuronala mönster och representerar mentalt innehåll och funktioner.

Syftet med arbetet med det inre barnet är att återföra dessa trauma-associerade delarna av jaget, som har avlägsnats från kärnjaget - tillbaka till kärnjaget. Ju bättre detta lyckas, desto mer stabil blir personen och desto mer effektiv blir han eller hon i sitt liv igen. I arbetet med det inre barnet kombineras hypnoterapeutiska interventioner med EMDR-terapi.